Ett tag framöver kommer jag att vara ofrivillig motionär. Varför undrar ni? Jo, jag tar det från början:
Upp tidigt, första riktigt frostnatten och beger mig för att skrapa lite rutor innan jag åker till jobbet. Ska åka till Boden på eftermiddan så jag behöver ta bilen idag.
Men vad, ingen bil på parkeringen? Har jag gjort en sån där grej igen när jag bara bestämde mig för att gå hem från jobbet fast jag tog bilen dit? Nej, jag var och simmade i går och minns tydligt hur jag berättade för min granne (när jag kom hem) hur jag brukar prata högt med mig själv när jag stänger av bilen. Först säger jag : Nu har jag stängt av lyset!! Sen *skrammel,skrammel* nycklarna har jag med mig och till sist: Å så låset! *smäll igen dörren*
Alltså; bilen stod på sin plats i går kväll men inte längre...
Fram med cykelnyckeln, skrapa bort frost från sadeln och cykla till jobbet. Ringer polisen på vägen och anmäler stölden. Tur att man har sifferminne så att man kan komma ihåg anmälningsnumret i huvet ;)
Strax efter att jag åkt blir sambon väckt av att polisen ringer och berättar att de hittat min bil. Han blir lätt förvånad eftersom han inte ens vet att bilen är borta, men får i alla fall detaljerna och ringer till mig för att berätta.
Min bil har åkt slalombacke så här lite tidigt på säsongen, avslutat genom att åka rakt igenom liftstugan och parkera sig runt ett träd... Jag kan komma och hämta det jag vill ha från bilen innan den åker till skroten =(
Mao, lilla Kerstin är slut, men Hugo kan jag förhoppningsvis hämta hem tillsammans med lite blandat skräp från bakluckan. får se om försäkringspengarna räcker till en tank bensin i en framtida bil jag kanske har råd att köpa nån dag. Fram tills dess är jag ofrivillig motionär som får cykla, gå eller åka buss om jag ska någon stans. Nyttigt, visst men fortfarande lika irriterande. Därav min motionspoäng för idag; en låång omväg hem för att göra av med lite irritationsenergi!!! Någon bodenresa blev det inte och det är tur att jag har vänner som hjälper mig att ta katterna för vaccination hos veterinären långt bort i ingenstans...
1 kommentar:
Vet precis hur du känner det och arg man kan bli, min blev ju även "lånad" och krängd runt en motorvärmare. Synd om stackars Kerstin...
Skicka en kommentar